livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

Stormöte i Arcushallen

Publicerad 2014-06-29 21:13:15 i Allmänt,

För er som inte vet sammanhanget ska jag kort förklara vad ett stormöte är.  I den leastadianska väckelsen, som är en inomkyrklig väckelse, finns en tradition att varje sommar samlas några dagar till ett stormöte. På programmet står många predikningar, sånger, psalmer, ungdomsmöten och ungdomssamlingar, sånggudstjänster.
Predikningarna tolkas, till finska, ibland till engelska och det fanns även teckentolk under alla tre mötesdagarna. Fika, mat, godis och glass finns att köpas under hela möteshelgen. Maten och fikat till väldigt bra priser, så att alla ska ha råd att äta. Man umgås och träffar släktingar, nya och gamla vänner från när och fjärran. I år var det ett sånt stormöte i Luleå, det samlade mellan 2-3000 människor per dag från Sverige, Finland, Norge, Usa, Tyskland, Zimbabwe, Etiopien, Kina, och... jag det kanske var nåt land till. 
Det är en fantastisk organisation där ca 300 frivilliga i alla åldrar sköter allt praktiskt arrangemang, med parkering, mat, fika, sjukvård, städning och allt annat som behövs när många människor samlas på ett ställe. Guds ord predikas och den kristna gemenskapen fördjupas. 
 
Människor i alla åldrar deltar, här är ett gäng grabbar som föredrog att inta sin lunch på lite högre höjd :)
Det serverades ca 1600 portioner mat varje dag, korvsoppa en dag och köttsoppa de två andra dagarna - en del föredrog att besöka Max på Storheden!
På lördagkväll firades mässa, många hjälpte till med att dela nattvarden och kön dit fram kändes oändlig......
Kl.22.00 var det sånggudstjänst i domkyrkan - en kyrka som var till brädden fylld. Folk satt på alla tre läktarna, på alla extra stolar, på trappan framme vid altaret, på altarringen, en del stod längs väggarna - medelåldern var låg, de flesta var ungdomar.
 
Vi skulle provsjunga en vers för att ställa in för en inspelning av kvällen, när Markus Wargh började spela och nästan 1000 stämmor började sjunga O hur saligt att få vandra, hemåt vid vår Faders hand.... då fick jag ståpäls, knottrig hud och tårarna steg i mina ögon!!!
Vi sjöng tillsammans, guidade av Markus och med Jörgen som läste bibelord mellan sångerna. Avbrott för en aftonandakt.  Sång efter sång - ibland var jag bara tvungen att blunda och lyssna, det kändes som att jag lyftes, svävade på tonerrna, tonerna som sjöngs i tro. Jag tänkte att detta måste vara en försmak av himlen. Och känslan av att vara buren, är något som går igen i den kristna gemenskapen, att dela, att bära varandra i bön och omsorg.
En fantastisk kväll som kommer att gömmas i mitt hjärta som en pärla att ta fram när det behövs. 
 

Midsommar i byn och en klippt gräsmatta v 4-5

Publicerad 2014-06-26 23:07:11 i Allmänt,

För en vecka sen kom vi ner till vår stuga utanför Jakobstad - stugan i byn där jag är född och uppvuxen. Och det går inte att komma ifrån det - jag fylls av en speciell känsla när jag kommer dit! Nostalgi, frid, minnen av alla de slag poppar upp. 
Vi åkte ner för att fira midsommar, men framförallt för att träffa våra barn med respektive, syskon med familjer och andra goda vänner. 
Den här midsommaren bjöd inte på sommarvärme och varmt badvatten, men det är ju ändå så fantastiskt vackert denna årstid, och bara att njuta av den genom fönstret gör mig glad
Vi eldade bastun och då kändes vattnet i ån inte så fasligt kallt, för ån är som vårt duschrum på sommaren :)
Jag dristade mig till ett dopp också efter morgonpromenaden med Jack. Det är obeskrivligt skönt att glida ner i vattnet och allt är stilla och lugnt runtomkring. 
Promenaderna gick oftast förbi skolan där jag gick lågstadiet - Heimbacka skola - den ligger så idylliskt uppe på en backe i skogsbrynet med vattentornet i bakgrunden.
Jag hade ett par hundra meter till skolan och självklart visste jag vem alla var på skolan - som det är i byaskolor.
 
Det är fint i vår by, idylliskt och hög moral. Inte många låser sina bilar, och dörren till vår stuga är inte ofta låst. Men jag kom ändå ihåg vad en hemsyster (hemsamarit) sa en gång när jag var barn, de vuxna pratade om nåt hus som var så vackert och de hade så fina gardiner, det finns mycket bakom dom fina gardinerna - sa hon.
Så är det nog också i min barndoms by. Här finns sorg och oro, glädje och tacksamhet, konflikter och separationer - ja allt som finns på alla andra ställen. Men jag vill ändå tro att det även finns en omsorg och att man SER varandra, stannar oftare till och pratar och frågar hur det är.
Det är så trevligt när folk stannar till vid grinden vid vår stuga och kollar läget eller kommer in och pratar en stund. Och det har många gjort under helgen, syskonbarn, syskon, släkt och vänner.
Jag kommer ihåg ett sms jag nyligen fick av en god vän som tittat in en stund här i Björngårn "att byta ett ord eller två, gjorde det lätt att gå" - så sant!!

Vi hann även med en träff för tjejkusinerna och deras mammor hemma hos Erika! En jättetrevlig kväll, med mycket god mat - knytkalas är toppen.
Nu är vi hemma i Luleå igen och laddar för en kyrkhelg - möten i Arcushallen!  Vi ber om en välsignad helg och hoppas att många hittar dit eller lyssnar via internet.
Så måste jag ju sätta in en bild på den nyklippta gräsmattan, visst har den lite kala fläckar här och där men den kommer starkt :)!!
 

Semester, altanodling och gräsmattan

Publicerad 2014-06-18 08:35:03 i Allmänt,

Veckan har gått fort - underbart roligt att ha dottern hemma! Sitta och surra, prata bröllop med allt som hör därtill! Fundera och planera, komma ihåg hur det var när hon var liten.
Svårt att ta sig i säng dessa ljusa vackra försommarkvällar!
 
 
Sista dagen på jobbet före semestern- en lätt overklig känsla. Visserligen jobbar jag kväll och börjar kl.13, men det är nästan en bonus. Kvällen blir en intressant avslutning före semestern, en första informationsträff med våra fjällvandrarkonfirmander. Spännande för att det är ett nytt projekt, men även spännande för att vi inte vet om tillräckligt många kommer. Vi vill helst ha en grupp på 15 konfirmander, i dagsläget  har vi nio. Så vet du nån ungdom som är född -00 eller tidigare och sugen på att konfirmera sig, skicka honom/henne till Porsökyrkan ikväll kl.18 tillsammans med en förälder.
 
Semestern - vad vill jag då?? Vila- lugn och ro, umgänge med nära och kära, hinna göra det man inte annars hinner, cykelturer, basta och bada i ån vid stugan, stormötet vid Arcus.... hur lång kan man göra en lista? 
Eller kanske jag inte ska göra någon lista utan ta dagen som den kommer... Guds nåd är var morgon ny!!
 
Vi blir nog hemmavid rätt mycket eftersom vi har våra nyplanteringar..
 
tomatplantor på altan och 
 
vårt jordgubbsland som vi fått av goda vänner:) - man ska börja i det lilla .......
Gräsmattan tar sig, här kommer fotot från i lördags
Lite ojämt sprucket, men det kommer.  Vi är flitiga på att vattna för det har vi fått höra av alla möjliga experter - vattna ordentligt.
För övrigt är det ganska självklart- allt som ska växa behöver vatten och näring!!

Familjen, bröllopstårta och gräsmatta v. 3

Publicerad 2014-06-15 18:46:42 i Allmänt,

Helt plötsligt så inser vi att vi kommer att vara samlade hela familjen, alla barnen och vår svärdotter för några timmar, så roligt! Det gäller att ta till vara tillfällena att umgås när vi annars är så utspridda.
På fredagkväll hämtade vi äldsta sonen Petter på Kallax, terminen i Malmö är slut och sommarjobb i Jakobstad väntar.  En timme senare kom Elin och Gustav med bil från Jakobstad. Ljudnivån steg betydligt i vårt hem, skämt och skratt fyllde huset! 
 
På lördagen tog vi det rätt lugnt, mycket bara vara, prata och umgås. OCH Elin provbakade en bröllopstårta. Hon tänkte att "det kan väl inte vara så svårt, jag vill prova". Vi gjorde en noggrann inköpslista och åkte såklart till ICA MAXI och handlade (Elins favoritaffär). 
Två tårtbottnar gjordes (fast det egentligen ska vara tre på orginalet),  hon gjorde även dumblefluff som sen skulle kallna i kylen i fem timmar. 
Så påbörjades experimentet
 
dela botten i tre delar
 
vispa upp dumblefluff
 
sätta en kant av marsipan och fylla med hallon
fylla med dumblefluff
på med översta botten och marsipanlocket, sätt ner sugrör som nästa lager ska vila på
sätt nästa tårta på en stabil kartong och fyll den på samma sätt
placera den på tårtan, den får stöd av sugrören
KLART - Estetiskt så blev den inte kanonfin men jag lovar - 
den smakar utsökt - och det finns kvar av den i skrivande stund :)
Elin har inte bestämt sig om hon själv ska göra deras bröllopstårta - men hon KAN om hon VILL - DET NI!!
I morse kl.7 hämtade jag det här vackra paret på järnvägsstationen i Luleå, de kom från Linköping och har packning för ett halvår framåt
Väl hemma i Björngårn vaknade alla de andra också och vi gjorde en frukost av den festligare varianten, med äggröra, bacon, våfflor, juice och sen det vanliga fil, musli, bröd, ost osv. Vi avslutade det hela med kaffe och den utsökta bröllopstårtan.
Vi hann umgås några timmar, sen fortsatte alla, utom Elin, till Jakobstad för att sommarjobba och träffa släkt och vänner! Elin ska stanna hos oss under veckan!
 
Och gräsmattan är grön, inte helt jämt har fröna spruckit, men det blir säkert bra med tiden. Dock är det inte bara gräsfröna som spruckit, en massa ogräs växer också i gräsmattan och de är stora och livskraftiga, även om jag inte sått dit dom. Var kommer dom ifrån, kan man undra?? Tack och lov är ogräsen inte kraftigt rotade, det är lätt att rycka upp dom, tillsvidare i alla fall. (Foto kommer en annan dag)
 
Kan det vara så för oss, med våra ogräs? Om vi rycker upp "ogräsen" snabbt i våra liv så hinner de inte bli så djupt rotade! Vad är då ogräs i våra liv? Det tänker jag kan se väldigt olika ut för var och en, dåliga vanor, saker som hindrar oss från att bli dom som Gud har tänkt oss att vara. Ovanor som drar oss bort från Gud, som gör att vi försakar våra vänner och våra nära och kära.
Ikväll väljer vi att delta i gudstjänsten via nätet, bra att det finns - även om känslan av gemenskap är starkare när man är närvarnade "på riktigt"
 
 
 
 
 
 
 

Pingstdag och födelsedag

Publicerad 2014-06-09 22:15:10 i Allmänt,

Pingstdagen började härligt med gudstjänst i Nederluleå kyrka!
Pingstens budskap om den Helige Anden är starkt, om vi vågar ta det till oss! Anden ser inga gränser mellan församlingar, folk eller länder. Den kan vi inte styra, vi vet inte hur, när eller var den verkar. Men vi får tro att vi som kristna har fått del av den Helige Anden, som en hjälpare, tröstare och vägledare. 
Gudstjänsten avslutades med att vår kör sjöng ett härligt Halleluja som postludium, och vi fick gå ut i försommarens vackra grönska. 
Sen lite kyrkfika hemma, en långpromenad i vackra Björsbyn, middag och middagsvila hann vi oxå med. Sen åkte vi även på gudstjänst till bönhuset. En gudstjänst som präglades av sorg över drukningsolyckan, men även av det evighetshopp som vi tror på.
En av predikanterna tog upp liknelsen om kroppen, om man har ont nånstans så lider hela kroppen. Det var väldigt påtagligt hur vi alla på nåt sätt drogs med i sorgen över förlusten av den lilla pojken. Samtidigt känns det gott med omsorgen som finns och att vi får omsluta familjen och alla nära med vår förbön.
Det finns en sång som lyder: "alla lider med lem som lider och alla fröjdas när en går väl". Men är det inte ibland så att det faktiskt är lättare att dela sorgen med någon, än att dela glädjen?? Eller jag kanske har fel, det beror nog helt på vad det gäller!!
 
Ikväll har vi fått ha ett litet födelsedagsparty, min käre man fyllde 51 år, och varför inte fira när man kan! Tant Mona i min hemby Kållby, är en kvinna, som har sagt mycket klokt bl.a.: Det finns så många vardagar, så varför inte ta tillfället i akt och fira när man kan. Hon har firat många födelsedagar  både i mindre och större skala. 
Ikväll blev det i mindre skala hos oss men ändå trevligt och ett tillfälle att träffa nära och goda vänner. 
Lite sommarblomster till trappan som hälsar våra vänner välkomna :)

Bröllopsdag- plantering och gräsmattan v. 2

Publicerad 2014-06-07 19:44:00 i Allmänt,

Jag börjar i gårdagen för att få sluta med det bästa. Våra plantor kom som beräknat dagen före nationaldagen. Två lediga dagar har vi på oss att få plantorna i jorden. Och det var inte så jobbigt som jag trott, det tyngsta var att fylla upp bänkarna med jord, för att få rätt djup för planteringarna. 
 
När vi väl kunde sätta ner blommorna gick det undan - och vädret var på vår sida kan man väl säga + 20 grader och strålande sol. Vi behövde vätskepauser!
 
Eller så är det inte så bra med strålande sol- växter behöver ju vatten. Tur att vi har egen brunn :)! 
När jag höll på där och påtade i jorden kom jag ihåg min farbrors fru Marta, hon var en hejare på blommor och odling överhuvudtaget. Jag hoppas vi får lika fina blombänkar som hon hade.  Nu är de flesta ynkliga små plantor, men det gäller att sköta om dom på bästa sätt! 
Och gräset har grott!!! I morse såg man inte så många gröna strån, men i eftermiddag var det en skir matta av de spädaste små strån - jag tror inte bilden gör den rättvisa, men jag sätter in den i alla fall!
Och så en bild på stora rabatten!!
 
OCH så till det väsentliga - idag är det 28 år sen jag sade ja till den här fantastiska mannen
- och jag är så glad och tacksam över det!  28 år, på ett sätt känns det som igår, men när vi riktigt tänker till så har vi varit med om en hel del tillsammans, och det känns som vi alltid har hört ihop! Jag instämmer i de kloka orden: Kärlek är det enda som blir mer ju mer man slösar med det! 

Det har varit en dag med reflektion, vi tänker tillbaka, vad har varit bra, vad kunde vi ha gjort annorlunda. Tacksamma över de barn vi fick! Glada över den tanke vi haft genom alla åren med småbarn att då och då få nån stund på tumanhand! Vi har försökt hitta guldkornen i vardagen! 
Vi var en stund med på Bosundmötet, via nätet lyssnade vi på en predikan. I Bosund såg jag Ulf för allra första gången för 31 år sen och jag minns exakt var han stod och vilka kläder han hade på sig. Han gjorde intryck direkt, sen tog det drygt ett år tills vi blev tillsammans. Och på den resan är vi!
 
Idag efter att vi planterat de sista buskarna tog vi en tur med bilen, vi åkte till Hägnan för att fika - unnade oss de dyraste smörgåsarna vi någonsin ätit - räksmörgås för 75 kr st - men det var det värt. Träffade goda vänner på Café Fägnan och fick en trevlig pratstund också.
Vi åkte mot Storheden för att handla nå gott kött att sätta på grillen dagen till ära.
 
Jag fick ett sms och en kall kåre drog genom vår bil, en familj i församlingen har förlorat sin snart fyraåriga son genom en druckningsolycka. Jag kan inte förstå vad de går igenom, men jag kan ana smärtan. Livet är så skört, ta vara på varandra varje stund! 
Det är så svårt att förstå, men vi får be och lita på att Gud finns med även i deras sorg och smärta!
 
Vår middag blev god, och tacksamheten att få ha varandra blir ännu större när man får en påminnelse om hur kort steget är mellan liv och död. 

Gräsmattan och livsvisdom

Publicerad 2014-06-01 10:22:00 i Allmänt,

Nu är vi igång med trädgårdsarbetet på riktigt. Vädret är helt på vår sida. Natten till igår regnade det rätt rejält, på förmiddagen vindstilla och jorden lagom fuktig. Jag jämnade till och jämnade till, tittade noga, såg en grop nånstans och jämnade till igen. Aj, vad ont det gjorde i tummarna, jag drog av mig handskarna och upptäckte två rejäla blåsor, en på vardera tummen. Hur dum får man va? Jag tar på mig tunna trädgårdshandskar när jag ska använda tunga redskap - orutinerat. In och söka compeed, ta på de tjockare arbetshandskarna och så fortsätta med sådden.
 
När jag gick där med gräsfrölåden under armen och sådde så gick såklart mina tankar tillbaka till barndomen och bilden av min far som på samma sätt gick med en binge på magen och sådde. Men då var det säd som skulle växa och bli mjöl. Ja - så gammal är jag att jag minns när man sådde för hand och inte hade såningsmaskiner!! 
Jag tänkte också på hur min pappa var en såningsman på andra sätt med sin stillsamma läggning. Vi får börja i Jesu namn, sa han ofta när han skulle börja med nånting, säkert även när han började vårsådden. 
Det går inte att tävla med Gud, sa han, när regnet hotade trots att höet låg torrt på marken, han som ger regn låter även solen skina! 

Jag kommer även ihåg tacksamheten på hösten när skörden var bärgad, höet, säden och potatislandet. Hur han där på åkern kunde ta av sig mössan, knäppa händerna och säga: Nu ska vi tacka Gud för att vi har mat för det här året också. Tacksamhet över det som vi många gånger tar för självklart. Och en stark förtröstan på att Gud fanns med där mitt i vardagsslitet - och så tror jag verkligen att det är. Gud finns med oss mitt i vår vardag, hur den än ser ut!
 
Ja, så gick mina tankar där jag sådde den lilla plätten på framsidan som ska bli vår gräsmatta. Här kommer första veckans bild av den. 
Det som är lite ogärsbevuxet till höger ska bli en blomrabatt så småningom.
Det slog mig också - hur fort ogräset växer, fast man inte sår det!!  Då tänker jag såklart också på det här med barn och vad man försöker ge dom för värderingar. Det finns så många "såningsmän", som vill plantera allt möjligt, hur otroligt viktigt det är vad vi "sår" och framförallt hur vi "är"!
Det gäller förresten nog oss allihopa, vad låter vi gro i oss, vad tar vi till oss, vad påverkas vi av i detta samhälle där vi blir överösta med reklam och röster av alla de slag.
I mitt flickrum i Kållby hade jag en plansch på väggen av Birgitta Yavari, texten löd: Jag kan inte höra dig, för vad du gör talar högre än det du säger!!  Mycket tänkvärt!

Om

Min profilbild

Sonja

Vi är ett par i 50-års åldern som bor i Luleå. Alla våra fyra barn har flyttat hemifrån. Vårt hus på Lebäcken på 200 kvm kändes alldeles för stort - så vi sålde det och byggde en Fiskarhedenvillan som är hälften så stor. Bloggen började som en byggblogg, där jag berättade om resan från att köpa en tomt till det färdiga hemmet! Nu har vi flyttat in och stortrivs, men jag gillar att skriva så bloggen får leva vidare under namnet Livet i nyhuset!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela