livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

Livet är som en trasmatta

Publicerad 2014-05-28 21:37:00 i Allmänt,

Återigen ett bra tag sen jag skrivit och jag satt och funderade över varför det blir så. Jag tror att det är därför att livet är som en trasmatta med inslag av allt möjligt. Det är dom glada klara färgerna, när livet är ljust, allting går lätt och man ser mycket att glädjas åt. Sen finns det dom grå vardagsfärgerna när allt bara rullar på och det kan vara gott nog. Så kommer inslag av svarta streck, när livet är jobbigt och tufft. Tack och lov är det oftast så att de svarta inslagen är väldigt tunna, bara lite streck här och där. När man tittar på en matta så skulle den vara rätt tråkig om inte variationen fanns. Så är det nog även med livet. Men jag tänker att när färgerna kommer som hoptrasslade garnnystan kan det vara svårt att väva. Det tar lite tid att ordna upp färgerna - få perspektiv. Så tycker jag att livet har varit hos oss under några veckor. Mycket har varit roligt, vilsamt - resan till Rhodos med släkten var underbar. Tacksamma över att allt gick väl och att vi fick njuta av solen, värmen och vattnet! Vi har träffat alla våra tre söner i olika omgångar. Gustav och Oscar kom nästan samtidigt hit. Gustav för ett läkarbesök som sen blev inställt, inte kul när man kört 100 mil och tagit ledigt från jobbet. Men sjukdom rår ingen för .... Oscar kom hem och tentapluggade. Hans fru åkte på en välförtjänt solsemester med några tjejkompisar och vi lyckades efter lite övertalning få Oscar att boka ett flyg hem. Okej - det kan väl vara bra - pappas kunskap och mammas mat :) var hans tanke. Och nu senaste helgen har vi varit i Malmö och hälsat på Petter. Vi hyrde bil och gjorde en rundresa i Skåne. Jag har aldrig bilat där förut och vi njöt av de vackra vidderna och närheten till havet. Vi tog vägen via Trelleborg och där växer det palmer - palmer i Sverige. Jag kände mig som flickan från landet som med stora ögon kom till storstan. Men det är fascinerande med vårt avlånga land.
 
Vi tog vägen genom Ystad där vi stannade till, strosade i stan, hittade ett mysigt kafé där vi fikade.
 
Vår färd fortsatte till Simrishamn, där vi också strosade runt och till slut hamnade på en pizzeria. Hemvägen gick inlandsvägen och jag ville vandra i en riktig bokskog. Petter hade hört om ett ställe som skulle vara fint, vi googlade lite, körde lite på måfå, stannade och frågade en herreman vid en vägkant och hamnade till slut i Torups bokskog. Helt klart värt ett besök.
 
Så mysigt att gå under detta gröna tak, där solen strilade ner genom bladverket. Jag var bara tvungen att fota av roten på ett träd
 
Jag tycker det är en talande bild, så viktigt med hur rötterna söker sig ner på djupet. Söker näring, vatten och lyckas hålla det långa stabila träd med sin väldiga krona upprätt
 
Söndagen åkte vi ut till Skanör/ Falsterbo- där njöt vi av havsluften, det klara vattnet, gott kaffe och trevliga samtal
 
 
Jag tänker att det är så viktigt var vi söker vår näring och kraft för att orka hålla oss upprätt, blomstra, bära frukt, bli till den som Gud har tänkt oss att vara. Jag tror att man behöver söka näring på olika sätt för att vi är kropp, själ och ande. Lite känns det att det i vår tid mest betonas detta med kroppen!! Alla dieter, alla träningstips, mindfulness osv osv. Jag säger verkligen inte att det är fel på nåt sätt. Men vi behöver även näring för själ och ande. Gudstjänst, bön, samtal, sång, musik - vi kan fylla på på olika sätt. Så ska jag avsluta inlägget med att berätta att jag liksom många andra har sprungit blodomloppet ikväll. Tiden var inte alls spännande, men jag tog mig runt och vi hade en trevlig picknick efteråt. (Så visst är det viktigt med träning oxå :))
 

En glimt från Rhodos

Publicerad 2014-05-11 20:58:53 i Allmänt,

Nu har drygt halva veckan gått av vår semester i Rhodos som även är svärmors 80-årsresa! Först när vi kom ner och vi lade oss vid poolen känns det att dagarna framför är oändliga. Det kan t.o.m kännas lite oroligt - hur ska vi få tiden att gå? Vad ska vi göra? Lite svårt att varva ner. Men så går dag 1 med att man lär känna området, plöjer en bok, ser till att smörja in sig ordentligt för att inte bränna sig, funderar över det viktiga beslutet var man ska äta middag .......och vips så har mer än halva veckan gått! Vi har inte haft strålande sol varje dag- men alldeles tillräckligt för att vi alla ska vara nöjda. Vårt hotell ligger alldeles vid havet, så rätt många timmar har vi suttit på balkongen och bara njutit av utsikten. Jag har legat vid poolen och tittat på himlen och molnen som far fram hur som helst, utan att man kan förutsäga hur länge de ska täcka solen eller i vilka skepnader de kommer att vara i nästa sekund. Jag kom att tänka på orden i Bibeln som talar om Guds Ande, hur den far fram utan att man kan ana det. Vi förstår inte dess vägar och har ingen aning om hur den verkar. Men den finns där och ibland kan man tydligt känna dess kraft och ledning, medan den under andra perioder är som en stilla susning som man har svårt att höra....... Ikväll satt vi och åt middag på en restaurang på området med denna vackra utsikt...
Vi har hunnit besöka Gamla stan och strosat bland de smala, mysiga gränderna, shoppat lite smått och självklart ätit gott!!
På hemväg efter en lång dag, kan det vara gott att ha nån att hålla i, här går min käre man med sin mamma vid armen
och blommorna doftar så underbart............

Oväntat besök och tårtkalas

Publicerad 2014-05-04 22:12:01 i Allmänt,

Igår hade vi en vilsam lördag, jag grävde en stund i de blivande rabatterna, annars var det mest korsord, läsning och jo, förresten en cykeltur ner till Porsö centrum gjorde vi också. Just precis - vi cyklade och köpte lördagsgodis, det var rätt mysigt :)! Kvällspromenaden med Jack blev rätt in i skogen, jag kände mig lite rastlös och understimulerad. I mitt samtal med vår himmelske Far, som jag oftast har på mina skogspromenader lade jag fram bl.a. ett av mina böneämnen för kvällen, vad roligt det skulle vara Gud om nån tittade in i kväll en stund. Om nån kom, bara så där... det händer allt för sällan. Sen hade jag såklart andra böneämnen att samtala med Gud om! Jag kom hem och vi åt middag. När vi höll på och plockade undan efter middagen ser jag att en bil stannar till på gården - och ut kliver min brorson Samuel och hela hans familj!! Snacka om oväntat besök eller - just det - bönesvar direkt! De är för tillfället bosatta i Gällivare och var i Luleå över dagen och tittade in bara så där. Så roligt, snabbt fixade jag till en äppelpaj och kaffepannan kom på. Åt barnen plockade vi fram legopåsen och ritblock!
Vilken trevlig kväll vi hade, roligt att få dela livet med dom en stund!
Jag gillar när folk bara kommer, utan att man måste bjuda, allt blir så enkelt då. Fokus blir på att umgås, man plockar fram det man råkar ha i skåpet att bjuda på, men det är inte det viktigaste! Ja, jag vet att vi själv är dåliga på att hälsa på folk spontant, men vi ska försöka skärpa oss. Idag var det en annan fest - musikgudstjänst med tårtkalas i Porsökyrkan. En årlig återkommande tradition, alla körsångare och deltagare i olika grupper tar med sig en tårta och så bjuds hela församlingen på tårta efter gudstjänsten. Här är en del av de fantastiskt goda tårtorna, alla hade inte kommit ännu när jag tog fotot
Predikan handlade om vad som sker i det fördolda! Texten var om det lilla senapskornet som läggs i jorden och blir ett träd som fåglarna bygger sitt bo i. Ibland är vi så otåliga och tycker att saker händer så långsamt i våra liv, men mycket händer i det fördolda. Om vi tänker på våra rabatter som ser helt döda ut efter vintern, men när man skrapar undan de gula löven som ligger där så ser vi de spirande blommorna under allt skräp. Gud verkar utan vår vetskap, och skrapar vi undan skräpet i våra liv så kanske vi har lättare att se Guds verk! Tack Gud för att du alltid går med oss och hjälp oss att skrapa undan skräpet i våra liv!!

Valborg och Första maj

Publicerad 2014-05-02 12:02:00 i Allmänt,

Det är intressant att det ändå skiljer lite på traditionerna mellan Sverige och Finland, hur man firar Valborg och första maj. Här i Sverige är det Valborg, med majbrasa och korvgrillning som är det stora, i alla fall för de flesta barnfamiljer.
Hur vädret än är ska man iväg ut med sin fikaväska och sota en korv. Det är ofta en trevlig tillställning och man träffar massor med folk. I år, liksom många andra år tog vi en sväng ut mot Lövskär, där församlingen har sin majbrasa. Lite häftigt, det behöver inte annonseras, man bara vet att där samlas vi och alltid är det några som dagarna innan har samlat ihop till en brasa. Vi hade med oss korv och kaffe, men valde faktiskt att bara vara sociala ett tag och sen grillade vi korven hemma på altanen. I Finland, eller ialla fall i Österbotten är det första maj som är den stora dagen för alla barn, inte för att man demonstrerar och går i tåg, utan för att man far på första majkalas. Man packar sin väska med mjöd och munkar och drar iväg ut i naturen för att fira att våren har anlänt. Ni som inte vet vad mjöd är så kan jag berätta att det är en hemmagjord dryck, med massor med socker, citron, russin o lite jäst i. Den ska stå några dagar och jäsa och sen blir det mjöd, som man alltid ska ha till första maj. Det första majkalas jag kan dra mig till minnes är nog från när jag var 3-4 år gammal. Mamma gjorde iordning fikaväskan åt mig och antagligen nån av mina syskon och sen for vi iväg till farmors trappa, ca 25 meter hemifrån. Jag minns hur vi satt där i solskenet och njöt av vårt fika! Hur länge vi var på vårt majkalas avslöjar inte mitt minne. Det kan ha varit allt från en kvart till några timmar. Vartefter åren gick drog man iväg allt längre hemifrån och allt tidigare på morgonen. Men alltid nånstans ut i naturen. En härlig tradition tycker jag. Våra barn har nog till största delen vuxit upp med den svenska traditionen, fast väl medvetna om mjöd och munkar!! Några år har vi varit i stugan i Kållby och då har de dragit iväg på majkalas med sina kompisar. I år firade vi första maj med att färdigställa de få brädor som är kvar att sätta fast på vår altan
Vädret var soligt, men ändå de sedvanliga vinterkalla vindarna i luften. Vi avslutade dagen med att ha vänner på middag! Ett trevligt första majkalas :)!

Om

Min profilbild

Sonja

Vi är ett par i 50-års åldern som bor i Luleå. Alla våra fyra barn har flyttat hemifrån. Vårt hus på Lebäcken på 200 kvm kändes alldeles för stort - så vi sålde det och byggde en Fiskarhedenvillan som är hälften så stor. Bloggen började som en byggblogg, där jag berättade om resan från att köpa en tomt till det färdiga hemmet! Nu har vi flyttat in och stortrivs, men jag gillar att skriva så bloggen får leva vidare under namnet Livet i nyhuset!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela