livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

Evangelium och lite nyfiken

Publicerad 2015-08-30 21:37:33 i Allmänt,

Några dagar fyllda med evangelium på olika sätt. Först att få jobba i nattkyrkan utanför krogen på LTU, möta studenter som påbörjat sina studier. Få visa att kyrkan finns närvarande, det finns en Gud som bryr sig. Många samtal med ungdomar som kom ihåg när de gått i barntimmar och konfirmerat sig. Det märktes att det var något som hade berört dom - jag tänker att det var evangeliet.
 
Den nattens arbete följdes av en kursdag där rubriken var: Vad händer om pysslet blir viktigare än Jesus? 
Jag trodde jag skulle få kämpa för att hålla mig vaken efter bara tre timmars sömn. Men icke, dagen var så fantastiskt bra så jag var klarvaken hela tiden. Samtidigt är det oerhört svårt att återge. Jag upplevde att föreläsaren talade i tro och förmedlade hopp! 
 
I 2000-talets Sverige ska allt gå "fortare" och man jagar upplevelser och har svårt att hitta förnöjsamhet. Mycket är yta och ytlighet. Vi konsumerar mycket - "du är vad du köper".  Det är nästan fult att vara nöjd.  Ändå finns det en längtan efter vila, ro och frid.
 
Det kristna evangeliet erbjuder nåd, förtröstan och förhoppning eftersom vi har en Frälsare som segrat över synd, död och mörker. Du behöver inte prestera, du kan vila i att vara du, just den som Gud har skapat dig tilll - det räcker. 
 
Att vara döpt är att leva i nådens hav, stranden är hoppfull, där finns kyrkan med sakramenten och gudstjänsten som är centrum för den kristna tron. 
 
Detta var alltså kursdagen och lite mina egna reflektioner! 
 
Veckan har också innehållit lite sömn pga fullmånen, ja så är det! Vissa månader håller mångubben mig vaken
Är ni fler som känner igen er?
 
Helgen började mycket trevligt med att vi var bjudna på en surströmmingsmiddag till goda vänner! God mat, såklart och mycket surr!!
 
Vi har också haft möten i Luleå fridsförbund och fått njuta av evangeliet om Guds villkorslösa nåd. Träffat vänner och fått dela livets oro och glädjeämnen.  Sjungit mycket och firat mässa.
Yngsta sonen har flyttat hem igen och hans flickvän har börjat plugga på LTU och bor också här i Luleå! 
Oerhört mycket att vara tacksam över.
 
Sist en liten nyfiken fråga, jag ser att jag har ganska många utomnordiska läsare, från Ecuador, Malaysia, Elfenbenskusten, Storbritannien, Ryssland, USA och kanske några till. Vem är ni? Hur har ni hittat min blogg? och varför? Skriv gärna en kommentar eller skicka några rader till min mail sonja.lundberg@telia.com Gärna  ni andra också från Sverige, Finland och Norge - alltid roligt att höra vilka ni är som läser!! 
Ha en bra vecka alla!!

Fjällvandringen

Publicerad 2015-08-25 16:49:10 i Allmänt,

För några dagar sen kom jag hem från vår fjällvandring med konfirmander. Återigen en fantastisk vecka med strålande sol, fina ungdomar och trevliga kollegor.
 
Rutten var densamma som i fjol Nikkaluokta, Kebnekajse, Tarfala, åter till Kebne och sen en dagstur till Jättegrytorna och Silverfallet innan vi återvände hemåt.
 
Att fjällvandra kan vara rätt kämpigt stundtals och ändå längtar jag tillbaka när jag kommit hem. Jag tror det beror på belöningen man får efter att det varit jobbigt. Man kämpar uppåt, uppåt, man snubblar över små och stora stenar, man tror att det här var sista kullen innan slutrakan, men så kommer det en uppförsbacke till. Så äntligen ser man fjällstugan i fjärran, ryggsäcken blir plötsligt lättare och stegen snabbare - snaart är vi framme.
 
Väl därframme njuter vi av utsikten, vyerna, lugnet, det iskalla vattnet i sjön och frystorkad mat :). Det är dom fantastiska vyerna som gör det mödan värt. 
 
En dag när vi vandrade framåt och småsnubblade på den steniga stigen tänkte jag att det verkligen är som i livet. Ibland så släpar vi fötterna och snubblar på alla "små stenar"  vi oroar oss, vi irriterar oss på små saker som egentligen är bagateller. Ibland har vi förmågan att lyfta fötterna lite högre, se lite längre framåt och kunna tänka på vad som verkligen är viktigt i livet.  
Och när vi har haft det riktigt kämpigt i livet så njuter vi desto mer av en vanlig vardag som fungerar!! 
 
Under våra vandringsdagar hade vi några riktigt "heliga stunder". Bl.a en dag när vi satt i ring och pratade om livets öken, ungdomarna delade med sig av sina liv och vi berördes. Efteråt fick vi fira mässa tillsammans och känna att Jesus finns med även i livets öken. Till honom får vi lämna allt som vi bär på och sedan njuta av bekymmerslösheten - våga tro att för den som litar Gud samverkar allt till det bästa. 
 
Idag har jag njutit av solen och värmen här hemma och laddat för kvälls- och nattjobb. Jag ska tillsammans med några kollegor jobba i Nattkyrkan på LTU och möta de nya studenterna. En intressant kväll väntar och jag hoppas och ber att Gud ska vara med och välsigna samtalen med alla de ungdomar vi får möta.

Hur blev semestern?

Publicerad 2015-08-09 21:36:56 i Allmänt,

 
Vi har åter landat i Luleå efter två veckors ledighet i stugan. Vi har hunnit tvätta ett antal maskiner, klippa gräset och allmänt komma i ordning igen. Vi har hunnit ha goda vänner på middag, och vi har varit bjudna på lunch till goda vänner. Vänner som vi kan dela både skoj och allvar med. Vänner som man vågar prata med om sånt som är nästan tabu. Jag är tacksam över att vi har såna vänner.
 
När jag tänker tillbaka på semestern och funderar vad som varit bäst - så är det ganska självklart!!
Det bästa har varit att träffa nära och kära, och träffa vänner som vi inte sett på länge. Samtalen vi haft över en kopp kaffe eller en bit mat. Bastubad  med mycket prat och dopp i iskallt vatten :)!
Jag försöker fundera vad vi har pratat om i alla dessa möten. Mycket handlar såklart om vardagen i livet, om hur allt rullar på. Vi har också fått dela oro och bekymmer med någon, glädje och tacksamhet med andra. Någon har bytt jobb, andra har gått i pension. Barn flyttar hemifrån, nya livssituationer och andra saker att oroas över uppstår. 
Det kan vara sorg över brustna relationer, men tacksamhet över att Gud trots allt har omsorg. 
Vi har pratat rätt mycket om bön och förbön, fått höra fantastiska berättelser om bönesvar, men också funderingar om hur det känns när man tycker att Gud inte hör bön. Är det vi som inte är tillräckligt lyhörda, eller låter Gud oss ibland vänta för att vi ska växa eller ser vi inte svaren för att de är allför självklara...
Ja funderingarna kan  vara många. 
 
Några riktiga familjemiddagar fick vi till, dagar när det också var soligt och varmt så vi kunde äta ute.  Vi är dessutom oerhört tacksamma över att vår kära familj ska utökas med två baybysar i januari.
 
 
Det har varit underbart att ha helt blanka dagar, med inga krav alls - bara vara - läsa en bok eller lösa korsord tillsammans med den bästa. 
 
Det blev en kväll med vandring efter den vackra Eugmoleden i Larsmo. Jag gick med mina systrar och så strålade vi samman med 12 andra kvinnor. Ganska mycket hinner man prata under en sån vandring - och såklart hade vi med oss fika och stannade till vid en jaktstuga för en rejäl paus. Det är förunderligt lätt att prata när man vandrar och roligt att också lära känna nya människor.
 
 
En bild på gänget och längst till höger mina kära systrar.
 
Två söndagar hann vi besöka bönhuset i Kållby, det kändes underbart hemma!!! Bönhuset fanns inte när jag växte upp, men jag tänker att det är "andan" som gör att det känns så gott att fira gudstjänst där. Såklart känner jag fortfarande många även om en ny generation har vuxit upp sen jag flyttade därifrån. 
Det känns som om jag omges av idel kärlek när jag kommer dit. Jag berördes starkt redan av de första orden i bönen. Bön för dom unga, bön för de som har en längtan men inte var där idag! 
 
Nu ser jag fram emot en intressant vecka på jobbet - planering och en träff med våra fjällvandrarkonfirmander. Nästa söndag bär det av till Kebnekajse med ungdomarna!

Om

Min profilbild

Sonja

Vi är ett par i 50-års åldern som bor i Luleå. Alla våra fyra barn har flyttat hemifrån. Vårt hus på Lebäcken på 200 kvm kändes alldeles för stort - så vi sålde det och byggde en Fiskarhedenvillan som är hälften så stor. Bloggen började som en byggblogg, där jag berättade om resan från att köpa en tomt till det färdiga hemmet! Nu har vi flyttat in och stortrivs, men jag gillar att skriva så bloggen får leva vidare under namnet Livet i nyhuset!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela