livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

På re(n)sande fot ......

Publicerad 2015-03-30 22:50:36 i Allmänt,

Förra veckan hade vi en minisemester - det kändes iallafall så. Vi flög ner till Malmö på onsdagkväll från snötäckta fält och isiga vägar till barmark och gröna gräsmattor. På torsdag och fredag hjälpte vi sonen att packa ihop det sista i hans lägenhet, städa ur och packa in grejerna i ett hyrsläp. Det är ett intressant fenomen vid alla flyttar, man tycker: nu är vi snart klar, bara lite kvar. Sen ser man bara mer och mer som ska packas ner - för ingenting ska lämnas kvar i lägenheten. Från början packar man noga, märker upp kartonger och säckar med vad de innehåller - var sak på sin plats. Men sen händer något när man står där och det fortfarande finns en massa smågrejer kvar. Min upplevelse är att det alltid blir en "diverse" kartong på slutet. Den kan innehålla allt ifrån hållare för toarullar till favoritkaffekoppen, en tidning som låg under en säng, en strumpa - och ja - i princip vad som helst som ligger kvar där allra sist. En tömd nystädad lägenhet kan se fin och fräsch ut, men alla skavanker syns också väldigt tydligt. Hur är det med oss som människor, har vi var och en någon "diverse" kartong inom oss?? Jag vet inte, men jag provtänker..... Mycket i livet är lätt att sätta i fack, jag vet vad jag tycker och tror, jag vet vad som är rätt och fel. Sen finns det områden som är gråzoner, jag vet inte vad jag egentligen ska tycka och tro, vad är rätt eller fel. Det finns saker som jag kanske helst inte pratar om för jag känner mig så vilsen och osäker. I min "diverse" kartong kan jag ha stoppat undan jobbiga händelser i mitt liv, som ändå format mig rätt mycket. Tack och lov kan jag också hitta gamla glada minnen i min "diverse" kartong. Jag tror att denna kartong kan öppnas vid de mest oväntade tillfällen, som vi själva inte alltid styr över. Och det kan vara "gott" att rota i den kartongen, rensa i den, prata igenom och "slänga" det som vi behöver gå vidare ifrån, acceptera att det blev som det blev, behålla det som är vackert och fint! Sen kanske vi är som en tömd, nystädad lägenhet, lättade av det som är bortrensat, dock syns lite fläckar som inte går bort, skavanker som vi har fått av livet. Men vi är ändå mer äkta som människor. När allt var klart vid lunchtid på fredag, startade färden norrut, via Halmstad där vi lämnade en cykel! Totalt hade vi drygt 150 mil i bil framför oss men stämningen var god och vi var fyra chaufförer. Ett rejält stop i Linköping hos Oscar och Sandra, där vi fick en god middag, trevlig samvaro och kunde sträcka ut oss ordentligt en stund. Färden fortsatte genom vårt avlånga land, alltid var det någon som sov, och tack och lov var det alltid någon som var vaken och körde :) Milen och timmarna rullade på, nattmörkret övergick i dager och småningom i dagsljus. Drygt 22 timmar efter vi startade backade vi upp på gården - trötta och mörbultade i kroppen, men tacksamma över att allt hade gått bra och skyddsänglarna hade bevarat oss från allt som skulle kunna hända på en sån lång resa. Det är rätt häftigt när man bilar så länge - genom ljus, mörker och ljus igen - även det en bild av livet!!!!

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2015-04-04 19:57:34

Hej,
Funderar på att bygga med fiskarheden i Piteå. Hade ni en bra "upplevelse"?

Mvh
Johannes

Svar: Jo- mycket bra! Vi är jättenöjda!
Sonja

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sonja

Vi är ett par i 50-års åldern som bor i Luleå. Alla våra fyra barn har flyttat hemifrån. Vårt hus på Lebäcken på 200 kvm kändes alldeles för stort - så vi sålde det och byggde en Fiskarhedenvillan som är hälften så stor. Bloggen började som en byggblogg, där jag berättade om resan från att köpa en tomt till det färdiga hemmet! Nu har vi flyttat in och stortrivs, men jag gillar att skriva så bloggen får leva vidare under namnet Livet i nyhuset!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela