livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

Borta bra men .....

Publicerad 2016-09-12 22:08:00 i Allmänt,

Det gamla slitna uttrycket stämmer mycket väl. vi har haft en underbar 30-års resa, men ack så skönt att få landa hemma i det egna huset.
Jag undrar hur vi ska känna det när vi får landa i det himmelska hemmet, när vi här tycker det är så skönt att komma hem. Och att sen få komma hem, hem ..... STORT!
 
Vi lämnade Sirmione och tog tåget till Innsbruk. Jag försökte fota den ena vidunderliga utsikten efter den andra, men foton blir så platta.  Jag kan bara säga - det var vackert!!
 
Vi hade tänkt hyra en bil i Innsbruck och köra vidare direkt mot Zell am See. Men eftersom vår plan för den här resan var att inte boka fast något helt säkert, så fanns det ingen hyrbil till vettigt pris förrän morgonen efter.
 
Tack och lov för det säger jag! Vi bokade ett hotellrum och när vi kommit innanför dörren sjönk vi ihop på sängen som två hösäckar. Nya intryck och främmande språk hela tiden - det tar på orken.
 
Vi kom oss ialla fall ut på en kvällspromenad i gamla stan i Innsbruck och fick oss en god middag.
 
Morgonen därpå började färden mot alptopparna, vilken tur att vi var utvilade när vi satte oss bakom ratten. Det gällde verkligen att hålla tungan rätt i munnen och hålla sig på sin kant i alla serpentinsvängarna, men vi njöt. Ibland stannade vi till och bara tog in atmosfären , och fotade, såklart.
 
En av krökarna :)
 
 
 
Vi var såklart inte ensamma i Zell am See, men speciellt andra dagen på vårt boende kunde man nästan tro det. Vi hade återigen turen med oss att hitta ett litet, mysigt Bed & Breakfast. När vi öppnade fönstret i vårt sovrum, då hörde jag dom - klockorna från skällkon!!
 
I min fantasi har jag tänkt mig ett Alperna där allt är tyst och vackert och så hör man då och då klangen från en klocka på korna - så var det!!
 
Kanske det är för att jag är bonddotter från början som det ofta finns en längtan till det naturnära. Vägen upp till huset var en upplevelse i sig, kanske hundrafemtio meter,lång, MEN slingrig och snäva kurvor och uppåt, uppåt, uppåt. Vi trodden nästan vi hade kört fel, men icke, där stod det trevliga huset, med korna som granne.
Det här är utsikten från altanen på vårt boende - det ni!! 
 
Den obligatoriska turen med linbanan upp till en av de högsta topparna gjorde vi också - och visst var det härligt att utan ansträngnig stå där, liksom på världens tak och beskåda allt det vackra.
 
Jag tänkte att vår tro på Jesus som vår Frälsare är som en linbana, det är bara att stiga på och åka med. Han har gjort allt för oss och vi kan inte göra någonting själva för vår frälsning. Lika lite som vi kan göra någonting för att komma snabbare upp när vi väl har stigt på linbanan.
 
Vägen tillbaka till Innsbruck var lika hänförande och vi njöt verkligen av turen. Själva resandet var en stor del av målet!!
Vi lämnade bilen och steg på tåget till München. Där blev det i princip bara en hotellnatt och idag har flyget tagit oss hem till Luleå! 
Tacksamma över allt vi fått dela och uppleva ska vi försöka anpassa oss till vardagslivet igen! 
 
Och det känns också bra! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sonja

Vi är ett par i 50-års åldern som bor i Luleå. Alla våra fyra barn har flyttat hemifrån. Vårt hus på Lebäcken på 200 kvm kändes alldeles för stort - så vi sålde det och byggde en Fiskarhedenvillan som är hälften så stor. Bloggen började som en byggblogg, där jag berättade om resan från att köpa en tomt till det färdiga hemmet! Nu har vi flyttat in och stortrivs, men jag gillar att skriva så bloggen får leva vidare under namnet Livet i nyhuset!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela