livetinyhuset.se

Den här bloggen började som en "byggblogg/ dagbok". Nu är vårt nya hem färdigt och vi har flyttat in. Jag gillar att skriva så nu heter bloggen Livet i nyhuset!!

året då jag blev 60 - del 2

Publicerad 2019-01-20 21:09:15 i Allmänt,

Sommaren fortsatte med sol och värme, vi hade delad semester och jobbade tre veckor under värmeböljan!  Vi hann ändå sola, bada, njuta och även längta lite att det skulle bli svalare.
 
Jag kände mig stolt över min rabatt, den första som jag anlagt själv från grunden. Plantorna har jag fått av olika "blomstervänner". Det är så roligt att gå där och se hur de olika plantorna växer och frodas.
 
Många tankar och böner är nedgrävda i den här rabatten och det ser ut som att den är rikt välsignad. Så känner jag mig också :) 
 
Besök hade vi av barn och barnbarn i olika perioder. 
 
Familjen från LInköping 
Och töserna Noomi och Rebecca som bor i Jakobstad.
 
I augusti styrde vi kosan söderut, stannade till i Byske ett par nätter, körde till Umeå och tog färjan över till Vasa.
 
Vi deltog i möteshelgen i Kållby- en fantastiskt välsignad helg. Dagarna innan mådde vi inte alls bra, vi funderade på att styra hemåt istället för att ta färjan över, men inom oss kände vi ändå att vi följer ursprungsplanen - och det blev så bra.
Vi bodde på mötesområdet och hann träffa så många både släktingar och andra nära vänner. Vi hann lyssna till många predikningar och delta i en sånggudstjänst i ett överfullt bönhus. Det kändes återigen som att vara buren på Andens vingar, en försmak av himlen. 
 
Väl hemma igen hade vi några dagar kvar av ledigheten. Ulf kollar då och då på blocket efter en flyget, men den ständiga frågan är- har vi plats för en flyget i vårt hem.
Han fick en idé - åkte till Jula och köpte flyttkartonger, tillbringade några timmar i garaget och sen bad han mig komma och hjälpa honom bära. In kommer en flygel- skalenlikt byggd i kartong :) :)
Och visst får en flygel plats i vårt hem, så vem vet, en vacker dag kanske vi hittar den perfekta och kan slå till på en gång- vi vet att den får plats.
 
September kom, månaden när så mycket startar, månaden när även jag lyckades göra en nystart med träning! 
Om sanningen ska fram så under våren och försommaren kände jag mig som ett vrak på många plan. Trött, orkeslös, dålig kondition och vig som ett kylskåp! Ska det vara så här att bli 60, tänkte jag?!.
Men så kom jag ihåg min pappa som gick på händer ute på gräsmattan sommaren när han var 75 år! Det handlar inte om ålder- det handlar om vilja, ialla fall till viss del.
Jag anmälde mig till en "kom igång kurs" och har verkligen lyckats komma igång. Nu rör jag på mig eller styrketränar 3-4 gånger i veckan och jag mår sååå mycket bättre. Jag hoppas hålla i det nu när de kalla månaderna kommer, det gäller att skjuta undan alla ursäkter. 
Jag ångrar aldrig ett träningspass!! 
 
September innehöll också en vecka sol och bad på Rhodos 
Den här dagen hade vi hyrt bil och gjorde en rundtur på ön- stannade till i en mysig by och fikade och badade när vi kom till Lindos. Dagar att plocka fram när termometern visar -27 och mörkret nästan är kompakt.
Oktober var en månad som bara rullade på som vanligt och det är gott nog. Vår bönegrupp fortsätter träffas och ger ett djup och en värme i vardagen. Ett sammanhang där vi får fördjupas och även lyfta tankar över saker man har svårt att förstå eller tankar man brottas med eller är tacksam över. 
 
I november gjorde vi ett besök i LInköping och fick äntligen träffa ljuvliga, lilla MIka live - tösen som är så glad och goo
Storebror Sven var så stolt och varsam med sin syster!
I november hade vi även en systerdag i Jakobstad.
 
Vi började med frukost hos syster Carin, tog sen en långpromenad i skogarna vid Fäboda, bastade och lagade jättegod mat. Till middagen anslöt även de flesta av våra döttrar. En underbar dag som vi hoppas göra om ganska snart.
 
December med väntan på jul- en lugn månad, trots att alla barn med respektive och barnbarn, svärmor och svägerska med man skulle fira hos oss. Jag visste att vi hjälps åt och sen i fjol har vi skippat julklappar till de vuxna, vi kör bara julklappsspelet. Det känns faktiskt som att julens riktiga budskap har en chans att få mer plats och de materiella plikterna inte tar över för mycket.
 
I år hade jag för första gången möjlighet att delta i sången på Sunderby sjukhus. Ett 60-tal friivilliga samlades 8.30 i sjukhuskyrkan, vi fick sånghäften och sjöng igenom en del av sångerna. Sen delades vi upp i tre grupper och besökte de olika avdelningarna på sjukhuset. Det ger också perspektiv- det är inte självklart att jag är frisk- steget kan vara väldigt kort mellan sjukdom och hälsa, liv och död.
Vi fortsatte som vanligt med att delta i gudstjänsten "Kring krubban" i Porsökyrkan och sen hemåt med hela gänget. 
Mycket spel och skratt och väldigt lite mobiler - trevligt. 
Varje kvadratmeter av huset användes verkligen på olika sätt- två familjer bodde hos oss, åtta personer, sovrummen fylldes och garaget blev kläförvaring för gästerna, plus att det användes om studieplats av Oscar som pluggade till sin sista tenta på läkarutbildningen.
Vädret var behagligt så vi försökte vara ute en hel del. En dag tog Petter med oss till gymmet på F21 så även de små barnen fick springa av sig.
 
Nyåret firade vi i Kållby med mina syskon, som vi brukar- En trevlig kväll med god mat och samvaro. Känns gott att vid tolvslaget få stämma in i psalmen Vår Gud är oss en väldig borg och sen innesluta nära och kära i välsignelse inför det nya året!
2018 har varit ett gott år och ibland kan jag tänka - får man ha det så här bra! Samtidigt har vi också haft jobbiga år och tider av prövningar. Just nu är det mesta bra och det känner jag tacksamhet för och gläds jag över. 
I Filipperbrevet 4:6-7 står det Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid som övergå allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus.
 
Det får bli min bön inför 2019 att vi alla ska få bli bevarade i Kristus Jesus

2018- året då jag blev 60

Publicerad 2019-01-16 20:16:00 i Allmänt,

Bloggen har legat nere nästan ett helt år, men en årskrönika ska jag väl åstadkomma. Sen får jag se om jag lyckas fånga inspirationen som kommer ibland.
 
Året har varit händelserikt med många glada tilldragelser - tre barnbarn till har vi fått- två tjejer och en kille. Dessa efterrätter berikar livet så otroligt mycket. 
 
Vårvintern minns jag som solig och fin och MASSOR av snö, det blev en del skidåkning och även promenader på den fina isvägen i Luleå 
 
Under påskledigheten åkte vi ett par dagar med husbilen till Pullinki och senare i april var vi nästan hela familjen i Ylläs några dagar. Underbara dagar med myket utevistelse 
Trots att vi hade så mycket snö som kom våren, som vanligt här i norr väldigt plötsligt. En tidig morgon i maj tog vi oss till fågeltornet i Gammelstaviken och njöt av naturens uppvaknande. Kvittrande fåglar och en vaknande natur- kan man annat än fyllas av förundran och tacksamhet
 
 
Maj var även månaden då vi samlades till kvinnoläger i Seskarö - ca 40 kvinnor i åldern 20-nästan 70 år tillbringade ett dygn tillsammans för att dela tro och liv.
vi fick lyssna till föredrag om Guds checklista- 10 steg till ett liv i balans. Mycket tänkvärt hur de tio budorden kan hjälpa oss att få ett gott liv.
Vi fick be tillsammans, skratta och även dela livsberättelser och delta i ett mycket roligt träningspass - en minnesvärd träff
Så kom juni och dagen när jag fyllde 60- ska jag fira eller inte- alltid denna fundering. Jag kom då ihåg tant Mona från min hemby som alltid firade födelsedagar. Hon sa att det finns så många vardagar så varför inte ta tillfället i akt och fira när man har chansen. Efter lite övertalning från min kära livskamrat och våra barn så bestämde jag mig för kalas.
 
Det skulle bli ett trädgårdsparty på midsommarafton!! När dagen närmade sig och vi kollade vädret så blev vi lite fundersamma, men vi lånade ett partytält - det skulle nog gå bra!!
MIdsommarafton kom med ett fruktansvärt regn och en blåst som höll på att slita iväg hela tältet, våra tappra söner grillade utomhus, men sen flyttade hela festen in i huset. Det blev trångt - och mysigt!
Noomi och Sven trivdes bäst i lådan :) 
Kanslan att fylla 60 år- tja det är inte så farligt. Jag är tant, jag vågar vara den jag är i de flesta sammanhang. Går jag på ett träningspass och inte riktigt orkar allt- tja- jag har inget jag måste bevisa - jag är ju ändå 60 år. Pensionen börjar hägra i fjärran.
Tar jag ett måttband i min hand och kollar på de 60 år som gått så inser jag att ....... Det inte är lika många år kvar som de jag har levt.
Onekligen kommer tankarna på vad jag gör av mitt liv- vad är viktigt för mig? Igen och igen kommer en tacksamhet över att jag fått växa upp i ett kristet hem fått den livskraften med mig. 
Jag tror på en Gud som är med mig i livets alla skiftningar och även den dag när jag får gå in i evigheten. Jag tror på en nåd och förlåtelse som Jesus ger mig genom sin död och uppståndelse!
 
Åren spelar faktiskt inte så stor roll. 
 
Efter midsommar kom sommarvärmen med all sin kraft- en underbar sommar hade vi. En sväng till norra Norge med husbilen och vidare ner till Jakobstad och mina hemtrakter. 
Veckor här i Luleå där vi njöt av att bara vara Och umgås med familj och vänner
Vi fick njuta av en nyfödd Hugo ett par veckor. Den lilla familjen flyttade in hos oss pga av värmen- deras lägenhet formligen kokade i sommarhettan 
 
Det var första halvan av året - fortsättning följer.....

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela