En livshistoria 7#blogg100
Då och då slås jag av vilket fantastiskt jobb jag har! Hur många olika slags människor jag möter, i olika åldrar, olika livssituationer, men de allra flesta med en tro eller en längtan efter en tro!
Idag hade vi vår mötesplats som heter Världens café i Porsökyrkan. Namnet har flera bottnar, ibland samlas vi från många olika nationaliteter, pratar olika språk, ibland känns det som om vi kommer från olika världar - och pengarna som vi får in via fikaförsäljningen går till Svenska kyrkans internationella arbete!
vi var ca 25 stycken som träffades och samtalen vid borden var av olika slag! Jag gick runt och småpratade lite här och lite där.
Sen satte jag mig ner bredvid en äldre herre som är ganska tystlåten och började fråga lite om hans liv! Och vilken livshistoria jag fick höra! En man som är märkt av sjukdom, som har förlorat så mycket, men ändå känner sån livsglädje och tacksamhet! Framför allt en stor tacksamhet att han har hittat den kristna tron och gemenskapen i kyrkan! Han sa också att även om han skulle få leva om de sista 20 åren så skulle han inte vilja vara utan de svåra prövningarna som har gjort att han är den han är idag!

Ingen Påskdag utan långfredag, sa min lärare när jag gick utbildningen i Sigtuna! Föt att uppleva förlåtelsens befrielse måste vi se vår synd och förstå att vi behöver nåden!
En stor del av mitt jobb är att undervisa barn och ungdomar om kristen tro! Men en lika viktig del är alla samtal där jag får lyssna och lära! Och rätt ofta handlar det om från mörker till ljus!! Stort!